Idag var till Örebro Hundsällskap för DM i agility .

Jag körde både Fajta o Nano. Det var ett agility- och ett hopplopp som sammanräknades. Blev man diskad i ett lopp var det kört.

Ingen av hundarna diskade sig i stall Bengtson-Johansson.

Fajta fick en snöplig rivning av näst sista hopphindret och 5 fel.Likaså 5 fel i sista loppet. Då hamnar man inte på prispallen.

Nano fick också 5 fel när hon hoppade på nedfarten på balansen i första loppet. I andra loppet 0:de hon. Totalt en tredje plats. Ooh vad roligt!!

Med Nano´s två fina  lopp kom hon också med i DM laget för Kumla och då hamnade vi på en silverplats tillsammans med Inger med Pippi och Tina med Wiggo!!!!!

Per

Nu måste jag in o tillägga, att utan den fantanstiska hejaklacken-vet man inte hur det hade gått.

Så här ropade vi:

Kom igen Kumla, kom igen när Kumla ekipagen gick in på startlinjen.

Efter loppet= Kumla, Kumla ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ Kumla. En del kommer nog att vara litet hesa imorgon-men vad gör det!!!

Kanske litet svårt att förstå hur ramsorna lät, så här i bloggen. Det var sång o handklappningar också.

VILKEN STÄMNING!!!!

............har fixat till o blivit lydnadschampion idag och med vilka poäng, man blir så glad. Gå in på hennes sida o kolla.

Heja,heja, heja o hurra, hurra, hurra så bra gjort.

//Nano o alla andra i familjen.

Vilket konstigt väder det varit idag. Sol, regn o hagel i en salig blandning. Naturligtvis hade varken jag eller Bettan regnbyxor med oss. Litet oproffsigt kan tyckas, men så gnäller vi inte heller när vi blir blöta o kalla.

Det gör ingenting att det regnade o haglade, för idag har varit en härlig hunddag. Efter att ha lämnat tillbaka lille barnbarnet Leo, som sovit över hos oss inatt, så åkte jag o Per till klubben o träffade Bettan.

Litet lydnadsträning med kommendering fick det bli  med Nano. Tack, snälla Bettan.

Basta fick springa genom böjda tunneln o säcken. Kul-kul, tycker hon, men det tycker hon i o f s om det mesta.

Både Fajta o Nano fick träna agility en liten stund.

Sedan var det dags för fika. Bettan hade köpt mumsgodis kaffebröd.

Efter det upp till skogen o där blev det uppletande o spårträning för alla hundarna, utom Fajta som åkte med Per o vallade istället.

Det blev inte uppletande för Basta, men däremot några popupper för skojs skull.

Alla hundarna skötte sig väldans bra. Spåret låg i ca två timmar, så det var ett mycket behagligt tempo som Nano spårade i. I spåret låg pinnar med snören-wow, sa Nano. Det här var verkligen toppen. Mycket tvära vinklar hade vi (jag gick åt Exo, Bettan åt Nano o jag själv åt Basta) fixat till i båda spåren. Det klarade dom upp fint.

Nu ligger dom o snusar o sover så tungt, på självaste nationaldagen. Å själv är jag litet trött också, men jag får allt hålla mig vaken ett tag till.

Håll tummarna för Per o Fajta o Nano imorgon. Då är det DM.

Skickar med en bild på Nano´s pappa.(Som jag snyltat från Sofia´)

Foxforest son of the Beast.

//Biggan

Igår var det KM i agility på Kumla BK

Jag körde både Fajta o Nano, då Biggan var barnvakt.

Det var ett agility- och ett hopplopp som sammanräknades.

På dessa två lopp  fick Fajta ett onödigt 5 fel och slutade 2:a. Den eviga(?) tvån. Hon har blivit 2:a senaste tre åren på KM.

Fajta är f.n. mer alert och det är så roligt att se.

Nano fick lite för många fel så vi hamnade längre ner på listan.

Nu ska vi ut och träna vallning med Fajta.

Sedan är det agility DM på söndag.

Per

Fajta har träffat sina älsklingsdjur; fåren.

Förra veckan var vi till Peter Nilsson i Skinnskateberg för lite råd. Han tyckte att flankeringarna var dåliga och attityden. Dvs känslan att se när man kommer för nära, att inte trycka på för hårt.

Igår var jag på endags kurs  på Lekeberga Gård för Karin Söderberg.

Där jobbade vi också med flankeringar men också att Fajta ska ligga på ett kommando och sedan inte fortsätta förrän jag säger till.

Det var ett jäkla skitväder att träna i  men hundarna brydde sig inte.

Karin tyckte att Fajta som "Show" kelpie var mycket bra jmf med andra "showare" som hon hade sett. Egentligen den bästa, hitintills. Sa karin.

Det var roligt att höra för en gubbe i dryga 50 års åldern.

Så nu ska vi försöka få till dom här sakerna, vilket går.

Per

..............ormar i skogen, om ni inte visste det. Nu ikväll gick Nano, Basta o jag (Fajta är med per) en promenad i skogen. Rätt som det var stannade båda hundarna på stigen o bar sig litet underligt åt, tyckte jag.

Jag ropade in o kopplade dom o vad var det som låg därframme om inte en orm. Det var en snok och den måste ha varit litet svag i sin lilla ärthjärna, för den flyttade inte på sig trots att jag hoppade jämfota. Visst ska dom känna vibrationer i marken o dra sig undan. Pyttsan!!!!!!!!

Jag tror den var mycket svagt begåvad, för den flyttade inte på sig ens när jag kastade kottar på den.

Vi tog en liten omväg, kan jag tala om.

Kanske jag inte var så smart heller, som gick i skogen i joggingskor. Jag brukar säga tennisskor, men då skrattar Per nästan på sig, för så omodern kan man bara inte vara. Jodå, jag kan allt det ibland.

Här är en bild på pappa Exo o Vicke, som avgudar sin pappa.

//Biggan