..... som vi byggde i söndags,(Jo, det är en gubbe, med schal) finns inte mer på vår tomt. Här har så gott som all snö smält bort o det är HÄRLIGT, HÄRLIGT, HÄRLIGT.

Visst är han dom fina, snögubben, Basta o barnbarnet Leo.

Var inne på Sofias blogg o läste om hennes hundars matrutiner. Hos oss går det till så här:

Vovvarna äter i varsitt hörn i köket. Basta äter en liten stund-springer sen iväg mot mamma Nanos matskål. Aj,aj där fick man inte komma nära-Nähä, då accepterar hon det, vänder på klacken o drar mot Fajtas hörn. HOPPSAN där fick jag inte heller komma nära. Nähä, då går jag tillbaka till min egen skål o äter upp. Samma sak varje gång.

Fajta säger glufs o så är maten slut. Då sätter hon sig o väntar o ser om det kan vankas något någonannanstans, men hon går inte i närheten av någon annans matskål, så länge någon äter.

Nano äter ibland väldigt sakta, för att provocerande lägga sig en bit ifrån o hålla koll, så ingen tänker röra hennes mat. Visserligen vill hon inte ha den, men hon vill inte att någon annan ska ha den heller o det accepteras.

Varken Nano eller Fajta behöver "säga" något till Basta angående maten, dom bara tittar på henne med varnande blickar, det räcker.

Jag vägde Basta ikväll. Hon väger nu 6.2 kg. Vad jag väger tänker jag ABSOLUT INTE tala om o jag tänker inte väga mig på länge, länge. Det är då ett som är säkert.

En sak till: HUR I HELA FRIDEN KUNDE LAILA FÖRLORA LET´S DANCE???????

//Biggan